Krönika: Djurgården överlägset?
- 21 feb 2006
Att Djurgården är ett topplag i det svenska perspektivet är solklart. Men hur är det i ett europeiskt perspektiv? Djurgårdens SM-guld 2005 var en stark insats, men det bleknar lätt - på gott och ont - när man kollar på andra europeiska topplag.
Text: Carl-Johan Eelde
Chelsea leder sin liga överlägset. Juventus likaså. Och även i andra ligor är det liknande just nu. Ligaledning med omkring 5-10 poäng handlar det om. Djurgården vann Allsvenskan 2005 med klass. Hela 60 gjorda mål och bara 26 insläppta bakom Dembo - det låter ganska bra. Snudd på 2003 års blårandiga mästarupplaga som hade målfacit 62-26 med Isaksson mellan stolparna och Elmander och den Ouden längst fram.
Det är ganska lägligt nu att jämföra Djurgårdens mästarår med läget i de europeiska ligorna, eftersom många har nått omgång 26, eller är väldigt nära. Som alla vet är det just 26 omgångar i Allsvenskan. Det blir tyvärr inte helt rättvist att göra denna jämförelse då vissa topplag i andra ligor kanske ännu inte mött närmast jagande konkurrenter två gånger. Men det går att se på ett ungefär hur guldupplagorna av Djurgården 2002, 2003 och 2005 står sig mot ligaledarna för närvarande:
Juventus 26 21 4 1 53-17 67 (86%) Chelsea 26 21 3 2 52-16 66 (85%) Celtic 26 20 4 2 66-27 64 (82%) PSV 25 20 3 2 51-16 63 (84%) Lyon 26 17 8 1 43-17 59 (76%) ---------------------------------------- DIF 2003 26 19 1 6 62-26 58 (74%) ---------------------------------------- München 22 17 4 1 42-15 55 (83%) Barcelona 24 17 4 3 58-21 55 (77%) ---------------------------------------- DIF 2005 26 16 5 5 60-26 53 (68%) ---------------------------------------- Fenerbahce 21 16 4 1 52-20 52 (83%) ---------------------------------------- DIF 2002 26 16 4 6 51-33 52 (67%) ---------------------------------------- Olympiakos 19 17 0 2 41-12 51 (89%) FC Köpenhamn 20 15 4 1 40-13 49 (82%)
Tabellen är gjord på så att lagen i första hand rangordnad efter antal poäng. Skulle fler lag ha lika många poäng rankas laget med färre spelade matcher bättre eftersom det finns fler poäng att spela om. Inom parentes procentuellt antal tagna poäng av full pott.
Bland de europeiska ligorna finns det fem ligaledare som är klart bättre än det "överlägsna" Djurgården år 2003, vilket gör att det känns snudd på overkligt bra när man kollar på tabellraderna (till exempel Chelsea och Juventus). Siffrorna talar för sig själva men säger dock inget om hur mycket respektive ligaledare leder ligan med i den inhemska ligan, men det rör sig om 5-10 poäng i många fall.
Snudd på samtliga europeiska ligaledare är bättre än Djurgården 2002 och 2005. Går resultaten "rätt väg" är alla ligaledare i europeiska ligorna bättre än det "överlägsna" guldåret med Kim, Adde och Arneng på mittfältet. Det Djurgården däremot kan skryta över är målfabrikationen. 60 och 62 mål för de två senaste guldåren är europaklass, men tyvärr inte beträffande insläppta mål. Djurgårdens defensiv måste närma sig sådan klass på sikt. Många av topplagen i Europa har bara släppt in 15-20 mål på 26 matcher.
Självklart vill laget och supportrarna få uppleva ett år med 26 raka vinster och därmed 78 poäng. Men det kommer sannolikt aldrig att hända, inte ens för Chelsea även om man pumpar in nya oljemiljarder för att dammsuga Serie A och Primiera Division på bästa spelarna och ta fram ett fotbollens "dream team". Så fort ett svenskt lag börjar bli väldigt bra blir det svårt att behålla de bästa spelarna, då blir det svårare att plocka poäng och trycka in lädret i motståndarens nät. Djurgården har dock haft fin fingertoppkänsla när man ersatt tränare och spelare som lämnat laget med nya förmågor och löften som tillsammans sett till att lagmaskinen Djurgården har fortsatt att ta sig ut till Europacuperna.
De senaste årens slutstrider i Allsvenskan:
2001: Hammarby vann på 48 poäng. En pinne före Djurgården. Kamp in i det sista om guldet.
2002: DIF mästare med 52 poäng. DIF på 49 och Malmö på 46 poäng och bägge med liknande målskillnad inför sista omgången. Malmö förlorade sin avslutningsmatch och guldet blev Djurgårdens.
2003: DIF ledde serien i praktiken från start till mål. Guld med 58 poäng och hela sju poäng ner till tvåan Hammarby.
2004: Slutet av säsongen var en guldfajt mellan Malmö, Halmstad och IFK Göteborg. Inget lag kunde ta ut något guld i förskott. Malmö vann på 52 poäng.
2005: En någorlunda jämn Allsvenska med ett antal olika guldkandidater under säsongens gång. Mot slutet var det bara DIF och IFK Göteborg som hade en chans på guld. DIF slutligen etta på 53 poäng med fyra poäng till godo till den forna storklubben.
Man kan jämföra de senaste årens relativt jämna och spännande allsvenskor med läget i de europeiska ligorna just nu. Hur kul är det för de inhemska ligorna när det finns ett så pass överlägset lag som Juventus eller Chelsea? Det finns inte längre någon kamp om guldet i Italien och England - bara om de ytterligare tre platserna för Champions Leagues gruppspel eller sista kvalomgången. Frågan är inte vem som vinner guldet utan istället med hur stor marginal.
Hur länge det kan fortsätta med redan avgjorda ligaguld efter bara ett par omgångar i Europa återstår att se. Frågan är vems "fel" det är - det är knappast ligaledarens fel då laget precis som konkurrenterna gjort sitt bästa. Det sunda vore om fler lag blandar sig i guldstriden, och visst är det så i Allsvenskan? Senaste fem åren som Djugården tillhört toppskicktet i svensk elitfotboll har varje år förutom 2003 haft en tuff guldkamp. Fyra av de senaste fem åren har Djurgården varit guldkandidat mot mitten och slutet av säsongen utan att för den sakens skull vara ett "svenskt Juventus".
Djurgården må vara Sveriges i särklass bästa lag, men har dock inte lyckats bli lika överlägset som Chelsea, Juventus och så vidare, och med handen på hjärtat - tur är väl det, eftersom det håller Allsvenskan levande. Djurgården som topplag? Ja, tack - men gärna utan att döda ligan efter 5-10 omgångar!
Allsvenskan har alltså något oerhört bra som de flesta europeiska ligorna saknar idag: en spännande kamp om ligaguldet!
© DIF Fotboll